Vi är hemma i stan igen efter en en månads bortovaro och en eftermiddag på E22:an. Den bästa lön för mödan vi kan tänka oss är att äntligen få prova ett vin som vi suktat efter ända sedan vi glömde att köpa det under förra sommarens köpenhamnsbesök. Det handlar om ett rött languedocvin på 80% syrah och vardera 10% av grenache och mourvèdre från legendariske côte-rôtieproducenten René Rostaings egendom Puech Chaud i närheten av Nîmes. Man kunde misstänka att ett syrahvin som är produkten av en het årgång från södern skulle riskera att bli tungt, men inte från denna producent. Jordmånen är påtagligt kalkrik och vingårdsläget förhållandevis svalt. Vi drar korken som visar att vinet trängt nästan hela vägen upp - men bara nästan. Sommarens erfarenheter av sydfranska nolltreor ger vid handen att det är perfekt läge att njuta nu. Vinet behöver endast den svalnande mörka augustikvällshimlen som tilltugg...
2003 René Rostaing Puech Chaud Côteaux de Languedoc har en slinkig, klar, ljus, varmt jordgubbsröd färg med skiftningar av tegel i kanten. Vi doftar lite snabbt - och förstår på en gång att här kommer något alldeles extra att utspela sig. Först bjuds en generell mognadston av ljus piptobak och läder. Frukten har en tydlig prägel av små röda bär (röda vinbär, smultron och hallon). Aromerna är mycket ljusa och finessiga och har en årgångstypisk karaktär av mjukt uppkok. Dofterna rullas upp i lager på lager, mognaden utvecklas i glaset med multnande löv, svampskog och mineraler som leder tanken till en simbassäng utomhus eller nyputsad silversked. Vi tycker oss hitta en klockren carignan-ton av lakrits/salmiak/knallpulver - utan att druvan ens finns med i blandningen. Subtila inslag av vinbärsblad, lavendel och timjan öppnar mot sydfransk garrigue. Det är en otroligt givande doft!
Smaken är om möjligt ännu bättre. Det är en mjuk, slank, underbar upplevelse med silkeslen textur och sirlig kropp. Syrorna är exemplariska och har intensiv, skinande rödavinbärskänsla med ytterligare komplexitet i den ljusa bärfrukten. Det är så elegant och vackert att man blir rörd! Fräschören är att jämföra med en hallonsorbet, allt är i harmoni och balans, och syrorna bär ut i en lång, helt ljuvlig eftersmak. Att lyckas hålla alkoholen till 13% i 2003 års värmebölja är förstås beundransvärt och den märks endast i form av strålande vinositet. Stilen är fullt ut burgundisk - eller jämförbar med den mest feminina av côte-rôtier. Detta är ett mästerstycke som förtjänar att avnjutas på egen hand. Helt drickfärdigt. Rent ut sagt, fy fan vad gott - en av årets bästa vinupplevelser...
ps. Parker är extremt sparsam när han tilldelar 89 poäng i ett för övrigt mycket positivt omdöme. Men det var för två och ett halvt år sedan!
2003 Puech Chaud Côteaux de Languedoc (René Rostaing)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar