Munskänkarna provar marsnyheter

Marssläppet är späckat med intressanta viner, inte minst rekordmånga rieslingar. Lite förvånande då att Munskänkarnas provning inte riktigt speglar släppets uttalade profil. Här finns istället, i vanlig ordning, lite för alla. Vinerna presenteras parvis med likartade sparringpartners - två vita och elva röda viner. Som vanligt är det lugnt och skönt att sitta ner med vinerna...

Vin nr 1 har en ljusgul färg med gröna inslag. Doften är mycket god, med mogen frukt av bordsdruva, honung och mandelblom. Något aromatisk, men verkligt elegant! Frisk, sötfruktig smak med bra koncentration, karaktär av söta bordsdruvor, lite eldighet och en diskret, aptitlig bitterhet i den långa avslutningen. Charmigt vin! Näst André Rieffels strålande Sylvaner Zotzenberg är detta den godaste silvaner vi hittills smakat. Etiketten är snarlik rieslingen från Würzburger Stein. Vi ångrar plötsligt inte det allra minsta att vi slarvade och felköpte två flaskor i lördags. ...

2006 Würzburger Stein Silvaner Grosses Gewächs (Juliusspital, Würzburg, Franken)

Vin nr 2 har en ljusgul färg. Här finns en mycket läcker rieslingdoft med komplexa skaltoner av olika citrusfrukter ända till pomerans, lite tropiska persikotoner, nässlor och tydliga antydningar, eller ska vi kanske säga löften om, petroleum. Tyvärr är doften bättre än smaken, som är rätt platt, bred och jordig i syrorna, vilka dessutom är aningen åt det låga hållet. Vinet saknar zzing och schpritz - ingen apéritif alltså, men kan bli bra till mat - den får oss hur som helst inte att famla efter plånboken. Vi satsar på en privatimport av Breuers 2005 Terra Montosa istället. Eller någon annan nollfemma, eller vad som helst från Joh. Jos. Prüm...

2006 Hochheimer Hölle Erstes Gewächs Trocken (Franz Künstler, Hochheim, Rheingau)

Vin nr 3 har varmröd, ljusare färg och en klockren doft av tysk simbassäng. Vi gillar doften av trolsk, unken insjö, men klorvatten är mest bara äckligt, som doftupplevelse betraktat. Redan här är det tyvärr kört! Frukten har visst lite körsbär också, men känns osnygg och oren. Smaken är saftig, småsträv och kärv med en smula eldighet och längd. Skit samma, vinet är redan diskvalificerat som odrickbart. Önskas istället ett drickbart vin, köp 2004 Pommard La Chanière, ge det tre dagars luft i flaskan och njut av en småmoget pinotkryddig insjö där några råa köttbitar och rökta korvar simmar omkring. Bara doften räcker länge att sniffa på...

2005 Hochheimer Reichestal Spätburgunder "R" (Franz Künstler, Hochheim, Rheingau)

Vin nr 4 är mörkt varmrött i färgen. Här finns en varm doft med kryddiga, rostade fattoner och en lite bränd känsla. Faten dominerar - det är mindre granskog och mer fat den här gången, jämfört med förra årets nollfyra. Smaken är smakrik, fruktig, kryddig och präglad av eketrä. En otrevlig beska från eken!

2005 Pinot Noir Alte Haide (Weingut Schloss Gobelsburg, Kamptal, Österrike)

Vin nr 5 är mörkt blårött och relativt tätt i färgen. Doften präglas av rostade fat i en fruktig, kryddig stil. Svarta vinbär och björnbär. Det doftar ca 100 kr. Smaken är sämre, ung, lite kärv och billig. Fruktig i stilen, sträv och kort. Ett enkelt vin. 50% garnacha, 50% merlot.

2004 Espelt Vidivi (Espelt Viticultors, Empordà, Spanien)

Vin nr 6 är likaledes mörkt blårött och hyggligt tätt i färgen. Här finns en intressant, mineralisk doft med våt sten och björnbärslik "våt" frukt. Rökiga mineraler, vinbärsblad och örter. Bra, rätt spännande och "terroiristisk" att sniffa på. Smaken är mjuk, fruktig, friskt syrlig och totalt renons på tanniner. Ok smak (inte minst för priset) men den lever inte upp till doften. 100% cabernet sauvignon.

2005 Zillinger Cabernet Sauvignon Sélection (Bioweingut Zillinger, Neusiedlersee, Österrike)

Vin nr 7 har en mörkt vinröd, blåtonad färg, fortfarande knappt genomsiktlig. Fin doft med körsbärstoner, avvägd fatkaraktär och tydlig mineralitet. Det doftar traditionellt, välbalanserat, sydfranskt lagringsvin. Tilltalande! Smaken är rejält tanninsträv och kraftfull med bra frukt och syra - på sitt sätt en rätt komplett smak. Balanserat vin i fyllig stil, men egentligen på tok för ungt att dricka redan nu. Envisas ni, så laga en mustig köttgryta. Lagra! 85% côt noir (malbec), 13% merlot, 2% tannat.

2003 Château Lagrezette Malbec (Domaine Lagrezette, Cahors, Frankrike)

Vin nr 8 är helt opakt! Mörkt blårött och tätt som en vägg. Det ser verkligen omoget ut, men den imponerande färgen utlovar potential. Knuten, mineralisk doft med björnbär, plommon, bittermandel och ek. Ger egentligen inte så mycket ifrån sig idag. Smaken är tufft tannisk, knastertorrt fruktpackad och tät i traditionellt sydvästfransk stil. Svårbedömt eftersom tanniner och örter dominerar idag. Lagra länge. Borde bli bra till slut om man har tålamod, i sådär åtta-tio år. 100% côt noir (malbec).

2004 Château La Reyne L'Excellence (Château La Reyne, Cahors, Frankrike)

Vin nr 9 har en halvmörk, blåröd, något oklar färg. Doften är mineralisk, fruktig med mörka körsbär, björnbär, plommon och massor av örter. Påminner lite om 2001 Graham's LBV = tomatplanta! Bra fruktkoncentration och längd i smaken med tanninkaraktär av kärnor, skal och stjälkar. En uppsjö av olika portugisiska druvor. Ett nja, ändå...

2005 Pintas Character (Wine and Soul, Douro, Portugal)

Vin nr 10 har en mörkare blåröd, tät, klar färg. Djup, god doft av grusmineraler. God, tät, mogen sangiovesefrukt med dyra franska ekfat i typisk toscanastil med kryddor, tobak, choklad och mint. Står som en frisk bris ur glaset! God, fruktig smak med snygga italienska syror och massor av hyggligt dyra ekfatstanniner som tapetserar hela gommen. Det här kan bli en riktigt fin upplevelse till en bistecca fiorentina om några år. Riktigt högklassigt vin! 70% sangiovese, 20% cabernet sauvignon, 20% merlot.

2004 Piaggia Carmignano Riserva (Mauro Vannucci, Carmignano, Toscana)

Vin nr 11 har en varm, mörkt vinröd färg med blåton. Doften är god, kafferostad med svarta vinbär, toner av ceder och örter, mintchoklad, och ett inslag av grispiss. Hyggligt komplex, rätt intressant och med en första antydan till mognad, konstigt nog! Michel Rollands pyttesmå luftbubblor snabbar förstås på utvecklingen... Smaken är behagligt avrundad, mjuk med mörk choklad, torr fruktighet och en lite gles och kort avslutning. Bra, trevlig bordeaux, inte minst med tanke på priset.

2004 Château Belgrave Haut-Médoc Cru Classé (Dourthe Vignobles, Bordeaux)

Vin nr 12 har en ljusare tegelröd färg med lite bruntoner. Här finns en god, lite återhållsam, intressant pauillacdoft med en känsla av av minnen och bleknade foton. Vackert och lite rörande! Cigarrlåda, blommor, mint och ammoniak. Plommon, gleshet, vemod. Smaken är medelfyllig, mjuk och mogen med låga tanniner och liten kraft. En rätt nobel och lite gles pauillac i lättare stil. Utvecklas nog inte mer. Njut vinet till milda kötträtter eller mild brie. Tveksamt prisvärde - det kändes bättre när vi betalade 199 DKK i Puttgarden 2006 än med de 379 kr vi hostade upp i lördags. SB har felaktiskt listat vinet som Haut-Batailley. Vi återkommer snart med en flaskrapport!

1999 Château Batailley Pauillac Cru Classé (Château Batailley, Bordeaux)

Vin nr 13 har en tät, mörkröd färg. Ser ungt ut. Rätt intressant, påtagligt fruktig bordeauxdoft med plommon, korint, örter och mint. Smaken är modernt fruktig, mintig och sträv, helt matkrävande idag. Ekbeska i smaken, men en bifteck frites gör nog susen om det ska drickas snart. Inte värt pengarna i vår smak och rätt synd att öppna före 2012. 65% merlot, 30% cabernet franc och 5 % cabernet sauvignon och malbec.

2004 Virginie de Valandraud Saint-Emilion Grand Cru (Jean-Luc Thunevin, Château Valandraud, Bordeaux)