Det tredje vinet i Tryffelsvinets nyårslåda är en falanghina från irpinia. Vad för något, sa ni? Nej, vi har inte heller provat något vin på denna druva förut, men Mastroberardino står, sedan hundratrettio år, som garant för kvalitet och bevarande av ursprungstypiska sorter från området söder om Neapel. Fiano och greco är lite mer vanligt förekommande vita druvsorter därifrån. Det är faktiskt första årgången av detta vin - så vi får agera försökskaniner...
2006 Mastroberardino Falanghina har en fin, ljust gyllengul färg. Doften är riktigt sympatisk, intressant och tilltalar oss mycket (den påminner om något vi inte kan sätta fingret på, lustigt nog har det förmodligen med halvt glömda doftminnen från alsace att göra... nu kom vi på det: en generöst solmogen Sylvaner Zotzenberg från Rieffel). Här finns mandel och mandelblom med fin hudkräm. Frukten doftar solmoget, med bordsdruvor, päron, gula äpplen, persikor och inga gröna toner alls, bara ett uns aromatisk. Smaken är också mycket lätt att komma överens med: fokuserad, angenämt sötfruktig, druvig med liten bitterhet och mjuka, goda syror. Eftersmaken är ren och fin - men kolla så att temperaturen inte stiger för mycket, eftersom vissa jordaromatiska drag tittar fram med värmen. Helhetsintrycket blir ett vänligt och rent vin, med doft och smak av solsken...
2006 Falanghina Irpinia DOC (Mastroberardino, Atripalda, Campania)
Falanghina - det skulle man ju inte ens komma på att gissa blint även om man satt hela kvällen, men roligt att läsa om. Kul att det kommit så mycket Mastroberardino på kort tid. Jag tror det är dags att bryta sig in i trälådan med Radici Taurasi snart - den svåra frågan är om om man skall prova alla vertikalt eller njuta en i taget.
SvaraRaderaTrälådan plus 00an gör ju att man bara måste prova vertikalt! Fyra viner, rena sällskapsspelet. Nu gäller bara att hitta rätt tillfälle...
SvaraRadera