söndag, oktober 21, 2007

Intensiv druvkurs: Gröna druvor


Platsen är Stockholms Vinkällare. Klockan är strax över nio på lördagsmorgonen. Trettio förväntansfulla vinälskare sitter vid fyra bord, med varsina sex glas uppradade framför sig. Denna övning går inom Munskänkarna under namnet "Druvkurs Intensiv". Vi noterar en glädjande stor andel tjejer, inte minst jämfört med den märkligt enkönade utsläppskön på regeringsgatan. Förutom faktagnuggning kring odlingsbetingelser, terroir, arbetet i vingården, vinifieringen, druvors karakteristika med mera, så ska vi härligt nog prova vin i två dagar - blint! Det är något alla vindrickare borde roa sig med oftare, för här måste man spänna bågen, fokusera, analysera och utesluta för att nosa sig fram till rätt - eller helt fel! Det är en härlig känsla att kasta sig ut och trampa i klaveret ordentligt. Fyra flagranta exempel på detta kommer redan i första flighten...

Flight 1 - Riesling

Vi får hyggligt nog reda på ett och annat i förväg av provningsledare Agneta Obenhuysen: nämligen att de fem glasen innehåller fyra rieslingar från världens fyra ledande produktionsområden. Samt en ankunge, en sauvignon blanc från loiredalen. Ljusbetingelserna i vinkällaren är rätt så svårartade, och de rutiga dukarna lite distraherande. Det är alltså inte helt lätt att bedöma vinernas färgnyanser. Agneta värmer upp oss med ett brandtal om rieslingdruvans förträfflighet, och slår avslutningsvis fast att riesling är världens bästa vitvinsdruva alla kategorier. Vi har inget att invända mot det...

Vin nr 1 har en ljus, blek färg. Doften är rätt bred, med grönt äpple, grape, stål, mineral, lite kryddighet, grönt vegetabiliska toner och en liten parfymerad blommighet. Smaken är stram men balanserad, med frisk, hög syra. Vi gissar glatt på Alsace!

2006 Gobelsburger Riesling (Weingut Schloss Gobelsburg, Langenlois, Kamptal)

Vin nr 2 har likaledes en mycket ljus, blekgul färg. Doften är ren och något blyg, Vi hittar nässlor, aprikos, fruktsoda och gröna drag. Smaken är intensiv, torr med citrus, något lägre syra och aningen mer alkohol. Smaken känns något obalanserad. Kan det möjligen vara från Österrike?

2006 Yalumba The Y Series Riesling, Barossa & Eden Valleys (Yalumba, South Australia)

Vin nr 3 har en mycket ljus, klar färg. Det ser nästan silvervitt ut i glaset. Här finns en snygg jasminblommighet i doften, honung, aprikos, grape och något gummiartat. Det senare kunde kanske föranlett en gissning på australien, men blommigheten leder tankarna till tyskland. Smaken borde fått oss att fatta bättre. Här finns en intensiv, torr, stram smak med matorienterad, hög syra och grape. Slutledningsförmågan är verkligen inte på topp just nu...

2005 Trimbach Riesling (FE Trimbach, Ribeauvillé, Alsace)

Äntligen något lätt! Vin nr 4 har en mattare uppenbarelse, med grönaktiga inslag som skiljer ut sig från de andra. Här finns gröna inslag i doften, fläder, grönt äpple och grape. Svarta vinbärsblad och en omisskännlig om än diskret doft av kattpiss avgör saken. En ren, nässlig, vegetabilisk smak med aning av beska och hög, om än något lägre syra än de andra tre, bekräftar att det här bara kan vara en sauvignon blanc från loire. Inte fruktigt nog för en nyzeeländare. Puh.

2004 Pouilly-Fumé (Pascal Jolivet, Sancerre, Loire)

Dagens mesta klavertramp kommer här! Vin nr 5 har en djup, tät, förhållandevis färgrik nyans. Den honungstonade doften framstår jämfört med de andra vinerna som exotisk, yppig och nästan parfymerad. Rena godisbutiken. Här finns drag också av petroleum och gummi. Den rika smaken är något spritsig, med hög, inte så stram syra som maskeras av en antydan till sötma. Jämfört med de andra står det verkligen ut i sin påfågelslika prakt. Vi gissar både på exotisk riesling från varmare världsdelar och på något senskördat från alsace. Skäms, det här vinet borde vi känna igen vid det här laget....

2004 Geheimrat "J" Riesling Spätlese Trocken (WG Wegeler, Oestrich-Winkel, Rheingau)

Flight 2 - Sauvignon Blanc

Vi vet att vi har fyra sauvignon blanc i glasen, varav två fatlagrade och dessutom svarte petter i form av ett chardonnayvin. Det är dags för skärpning efter de ofokuserade gissningarna bland de unga rieslingarna.
Vin nr 1 har en mycket ljus, vitgul färg. Här finns en tydlig, öppen, framfusig doft med fläder, krusbär, svarta vinbär och grape. Vinet är mycket druvtypiskt - ett praktexempel på kalljäst fruktig nyzeeländsk sauvignon blanc. Den intensiva maken bekräftar med krusbärssylt, citrus och någon eldighet i eftersmaken. Mycket direkt, absolut inte komplext.

2006 Saint-Clair Sauvignon Blanc (Saint-Clair Estate, Marlborough, New Zealand)

Vin nr 2 har en mycket ljust blekgul färg. Doften är liten och knuten, med gott om mineral, sten och en aning av krusbär. Smaken är oväntat stor, elegant, ren och god, med bra syraintensitet, nässlor och någon eldighet i slutet. Det kan bara komma från sancerre, pouilly-fumé eller menetou-salon. Ett stilfullt, om än lite slutet vin.

2005 Pouilly-Fumé de Ladoucette (Marquis de Ladoucette, Sancerre, Loire)

Vin nr 3 har en aningen starkare blekgul färg. Doften är smörig med gröna drag, nässlor, fläder och grape. Den rika smaken är avrundad i syran (ek), med fatkaraktär och grape. Ekfaten och druvtypiska drag får oss att tänka på bordeaux. Det visar sig att vinet är gjort på 90% sb och 10% semillon. Ingen malolaktisk jäsning och tio månaders vila på pressresterna. Riktigt gott.

2004 Château de Rochemorin Blanc, Pessac-Léognan (André Lurton, Bordeaux)

Vin nr 4 har en färgstark halmgul färg med gröna reflexer och tydliga tårar. Doften är oj så smörig! En något syntetisk känsla av estrar finns i den öppna doften. Rostad fatvanilj och tydlig citrus gör att vi inte tvekar om att detta är californa chard. Smaken är intensivt citrustonad, någon restsötma anas liksom ek. Smaken är har avrundad syra men viss eldighet.
Man har använt sig av chardonnay "klon 96", vilken ska ge en ton av stekta äpplen, som vi inte hittade. Frågan är om estrarna också är en del av planen... 70% av vinet genomgick malolaktisk jäsning (för mycket är vår slutsats, så mycket smör som det blev). Till slut spenderade vinet 6 månader på små amerikanska ekfat för att få en extra injektion av vanillin. Inte vår påse.

2005 Bonterra Chardonnay (Bonterra Vineyards, Mendocino County, USA)

Vin nr 5 har en ljus, klar, vacker gulvit nyans med gröngula reflexer. Det luktar kattpiss, gummi och sparris i en paradoxalt mycket tilltalande doft. Smaken har bra syra, stor smakrikedom och rejäl längd. Den är krämig (fatlagrad) och något eldig. Vi får sedan reda på att det legat 3 månader på ekfat varav endast 8% var nya. Ett karaktärsfullt, ambitiöst och riktigt gott vin som vi smuttar på till lunchens köttgryta. Se där en klart oväntad matchning, som ändå smakar bra.

2004 Robert Mondavi Fumé Blanc (Mondavi Selections, California, USA)

Flight 3 - Chardonnay

Hur många av vinerna är gjorda på chardonnay? Vilka är inte chardonnay? Vilket är godast? Där har vi några frågor som vår provningsledare Fredrik Leandersson vill ha svar på.

Vin nr 1 har en ljust vitgul färg. Doften är klart mineralisk med grönt äpple. Vi tänker elegant, ren, stilfull. Smaken är klingande ren, citrustonad med intensitet och längd! Bra syror. Ung, god, ren, bra - detta är chablis precis som den ska smaka! Som synes har vi slutat gissa, just nu är det lätt.

2005 Chablis Vaugiraut 1er Cru (Clotilde Davenne, Chablis, Bourgogne)

Vin nr 2 har en ljust halmgul färg med svag gyllenton. Doften ger smör, gula plommon, elegant fatkaraktär och en smalt men mycket tydligt stråk av saffran som vi faller pladask för. Den citrustonade maken är måttligt fatpräglad, med någon eksträvhet och mildare syror än i föregående vin. Det är förstås en god bourgogne! Även om chablisen var ungefär lika bra, är vi ensamma av trettio om att tycka att vinet var det godaste. Någon tycker att det smakar "chippat"... Och noteringen om saffran - har den något att göra med att vi drack det här vinet till en risotto milanese (med mycket saffran) för endast en vecka sedan? Märkligt hur doftsinnet/minnet fungerar...

2005 Chassagne-Montrachet (Joseph Drouhin, Beaune, Bourgogne)

Vin nr 3 har en ljusgul färg med gröna reflexer. Vi möts av en lite underlig, något aromatisk doft med unkna toner, fat, apelsin, citrus. Vi får inget grepp om den, men vi gillar inte vad vi känner. Smaken är drygt medelfyllig, bred, med avrundad, lite lägre syra. Platt och lite varm smak. Ett stort frågetecken. Döm om vår förvåning när det visar sig vara samma vin som var svarte petter i förra omgången. Var hade allt smör, estrar med mera tagit vägen? Vi kom inte ens fram till en kvalificerad gissning. Måste vara efterlunch-tröttheten som slagit till...

2005 Bonterra Chardonnay (Bonterra Vineyards, Mendocino County, California, USA)

Vin nr 4 har en kraftigare gröngul färg. Vi får en hårdrostad, kraftfull doft med ek, kokos, nötter och citrus. Den framstår som lite karikatyrartad i jämförelse med de andra vinerna. Den fylliga smaken är eldig med någon restsötma. Kokos, nötter, citrus. "Too much", tycker vi, men rätt många väljer det som det godaste vinet. Jäst och lagrat på ekfat. Utan tvekan är det nya världen, men vilken del av denna nya sköna värld det handlar om, det vet vi inte, vi är som bambi på hal is. USA. Australien? USA!

2005 Mulderbosch Barrel Fermented Chardonnay (Mulderbosch Vineyards, Stellenbosch, Sydafrika)

Vin nr 5 har en ljus, vitgul färg. Det doftar nässlor, fläder, svarta vinbär, krusbär, grape i en gräsig, något aromatisk helhet.
Smaken är stram och torr med svarta vinbär och krusbär. Syrorna är höga och en liten beska gör sig påmind. Det är förstås sauvignon blanc! Vi hittar ingen direkt fatkaraktär och därför tänker vi först sancerre/pouilly, men vacklar efterhand mellan bordeaux och sancerre utan att riktigt kunna bestämma oss. Vi får reda på att vinet är lagrat i en blandning av barriques (förmodligen inga nya) och ståltankar.

2005 Château Coucheroy, Pessac-Léognan (André Lurton, Bordeaux)

Efter femton vitviner vill vi ha middag. Snacka om aptitretare! Söndagens provning av röda viner kommer i nästa post.

10 kommentarer:

  1. Stående ovation och busvisslingar! Jag bugar och tackar för denna mastodontpost. Underbar, härlig, intressant läsning, som förstås blir ännu bättre av att ni är så fullständigt obarmhärtigt osentimentalt ärliga. Blindprovning är stundtals vansinnigt kul och samtidigt förödande för självförtroendet. Själv har jag en gång varit beredd att satsa lägenheten på att det var spansk tempranillo i glaset som sedan visade sig vara sydafrikansk shiraz. Jag tycker ni hade en fin träffsäkerhet.

    SvaraRadera
  2. Det är sånt som gör att man uppskattar sin lägenhet lite extra. Vänta bara, det kommer fler praktgrodor imorgon;-)

    SvaraRadera
  3. Tackar för underhållningen. Det är alltid tröstande att beskåda andras feltramp ;-)

    Mer blindprovningar! Det är så mycket svårare än man tror, men väldigt lärorikt. Nu var detta i och för sig ett ganska svårt upplägg, att placera ut samma druva i olika regioner, så era malörer är helt förståeliga. Och roligt med ankungarna; jag måste upprepa detta upplägg hemmavid någon gång i framtiden.

    SvaraRadera
  4. Fantastiskt roligt och intressant att läsa. Jag håller med Frankofilen att det är underbart med er utlämnande ärlighet. Jag ser verkligen fram emot nästa post. Vilken lysande provning!
    /Johan

    SvaraRadera
  5. Bra jobbat! Och tack för att ni skriver om det. Jag hade dessutom helt missat den här möjligheten, en druvkurs på fast forward skulle verkligen behövas innan jag satsar lägenheten.

    SvaraRadera
  6. Hej. Brukar läsa din blogg och tycker den är väldigt bra. Döm om min förvåning när jag såg bilderna från intensivkursen i helgen och kände igen mig väldigt; Jag var på samma kurs :-)

    Fantastiskt bra sammanfattning av vitt-vins-dagen.

    SvaraRadera
  7. Hej Anonym, underbart att du hör till vår läsekrets! Vilket bord satt du vid?

    SvaraRadera
  8. Hej. Satt på bordet längst fram, platsen i mitten, precis framför bordet där föredragningshållarna stod. Samma plats på lördagen och söndagen. Vart satt du?

    SvaraRadera
  9. Mitt på högra bordet framifrån sett, alltså med ryggen mot dig!

    SvaraRadera
  10. Ok. Tror jag vet nu, men är inte helt säker. Kan du ge lite mera ledtrådar?

    SvaraRadera