Sist ut i kvartetten av förmodat mogna nittiosjuor har vi 1997 Castello di Brolio. Det här är vinet som har mest kvar att ge i framtiden. Precis som i 1997 Fontalloro finns en tydligt stenig mineralitet i doften, med likartade drag av stall, läder, torkad frukt, körsbär och choklad. Stalligheten är mindre uttalad än i Fontalloro, doften är mer återhållet elegant, fortfarande lite knuten. Smaken har god söt frukt med bra tät mittsmak, men med klart mer knutna kärntanniner. Syrorna är yngre än hos Fontalloro, Brolios nittiosjua har en stram struktur. Nittioåttan har varit färdig ett tag, men det här vinet har fortfarande framtiden framför sig, vilket vi verkligen uppskattar - nu när vi har en låda kvar. 2003 som finns att köpa nu behöver man inte alls vänta på, det tycks inte alls vara lika ägnat åt lagring.
Till pappardelle bolognese, parmigiano och pecorino sardo.
1997 Castello di Brolio (Barone Ricasoli, Gaiole in Chianti, Toscana)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar