lördag, september 23, 2006

2004 Brolio Chianti Classico


Redan vid frukosten bestämmer vi oss för att baka pizza ikväll. Degen är till två tredjedelar durumvete med en bra skvätt olivolja. Skogschampinjonerna fräser vi snabbt med vitlök och persilja. Därtill strimlad kokt skinka i bit och frysta räkor, väl avrunna. Tomatsåsen med balsamico, basilika och olivolja är Sophies special - utklassar det mesta i den vägen. Ut ur ugnen och på med oregano, basilika, mejram och peperolio calabrese. Vad är väl bättre än en ung chianti att dricka till?

Vi köpte nollfyran från en av våra favoriter Villa Cafaggio, vars balans bör vara den rätta för pizza. Ur glaset stiger en doft av... väl begagnade sneakers! Den kemiska formeln är trikloranisol, även känd som korkdefekt. Sens moral - köp alltid två. Annars hade vinet varit perfekt - gräsigt, örtigt med smått kärva körsbär.

Ok, vi fiskar fram en 2004 Brolio. Den är lite mörkare i färgen och tätare i stilen. Doften bjuder på örter och en släng eucalyptus. Mörkare bärfrukt, rostade ekfat, mineral och en aning våt ylletröja. Det sistnämnda låter möjligen inte lockande för alla, men faktum är att om man (hemska tanke) tvingades att välja ett enda av systembolagets röda viner i mellanprisklass att hålla sig till hädanefter så ligger det här riktigt bra till. För det smakar mycket mer - och mycket gott.

2004 Brolio Chianti Classico (Barone Ricasoli, Gaiole in Chianti, Toscana)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar