Den svenska vinmarknaden har sannerligen blivit något helt annat på senare tid. Distansförsäljningen från utlandet rullar för fullt och ger oss vinvänner tillgång till betydligt mer att välja på, men när det gäller mognare viner har det hittills inte erbjudits särskilt mycket vid sidan av dryckesauktionerna. Nu har en av Londons väletablerade merchants, Roberson Wine, skapat en svensk hemsida (öppnar 2 maj) tillsammans med nystartade importören Bravin.
Roberson ägs av den väderbitne karaktären Cliff Roberson. Med sitt långa gråa hår och sin blommiga hippieskjorta ser han ut att kunna ha varit bundis med Jimi Hendrix - vilket också visar sig ha varit fallet. Cliff är själv på plats vid kvällens Sverige-lansering, men håller låg profil och bidrar bara lite diskret med sin larger-than-life rock-star appearance.
Nå, svenskar som suktar efter mognande prestigeviner ser ut att få tillgång till en smärre guldgruva av äldre årgångar från klassiskt namnkunniga distrikt. Roberson listar sida upp och sida ner med bordeauxer från 1921 och framåt, bourgogner från 1959 till senaste årgång, piemonte tillbaks till 1955 (Monfortino!) samt rhônare, toscanare och rätt gott om californier tillbaks till 1990. Sånt här brukar inte vara helt enkelt att få tag på, och visst kostar det rätt mycket pengar även hos Roberson. Poängen är att det finns, och att de levererar fram till dörren med Jetpak. Kontakten med svenska restauranger sköter Bravin. Låter som framtidens melodi, eller hur?
För att visa upp lite av vad man kan erbjuda har man satt ihop en "vertizontal" ur sitt bordeaux-sortiment. Vi får veta att varje trio representerar en årgång, och så är det tre olika slott: Montrose, Lynch-Bages och Léoville-Las Cases. För övrigt kan det vara hur som helst med ordningen på slotten.
A2: Mintig doft med cigarrtobak, ceder, cassis, ljusa plommon, salvia, örter, litet brettplåster. Stramare, hårdare och tuffare än föregående. Tydligare struktur, härligt bestämd mittsmak, mörkare frukt. Bra tryck i avslutningen som är örtig och mintig, lång spearmint-cool avslutning. Respektingivande och supergott.
A3: Gräddig doft med med goda kafferostade toner. Tobak och vanilj. Elegant liten eksötma, kryddor och dyrt läder, samt ett litet brett-plåster. Fluffig, rödbärig smak, lätt kryddig med luftigt silkesmjuk munkänsla, samtidigt bra bett och grepp. Elegant, tillgängligt och ytterst njutbart just nu. Godast av de första tre.
B1: Varmare doft med plommon och vinbär, viss åldersmognad. Mer "italienskt" intryck, Kryddnejlika, kaffe, något gräddigt/smörigt. Stramt hållen smak, intensivt fruktig med fin mognadsutveckling. Frisk syra, samlade tanniner och rejäl längd. Bäst i andra trion och blir bara bättre med luft.
B2: Varmare, utvecklat fruktig doft med cassis, blyerts, cigarrlåda, menthol/mynta och ljusa krämiga tjärtoner. Stora, något torra tanniner med karaktär av varmt år. Torkande avslutning, kraftfullt och aningen rustikt.
B3: Varmare doft, lätt volatil, plommon, korint, lakrits, syltad ingefära. Stor frukt med nästan syltiga vinbär. Stora tanniner, något torra, viss alkoholvärme, mörk pastillfrukt, lång kryddig finish.
C1: Första sniffen är förhäxande. Här osar det klass! Nu klev vi upp en nivå. Elegant, rödbärig doft, orientkryddig med kaffe, stall och cigarrlåda. Ytterst välbalanserad smak, perfekt integrerade tanniner, elegantare än de förra tre vinerna, mer viktlöst till sin karaktär. Mintig finish, lång eftersmak med extrem njutbarhetsfaktor. Målsnöre med nästa vin om kvällens bästa.
C2: Totalt förförisk doft av vinbär, ljus kafferost, ljus cigarrlåda och sandelträ. Tät och ungdomlig smak, fruktig som tusan, massor av mogna citrusaromer, apelsinzest och blodgrapefrukt, snudd på isglass i sin fruktighet. Perfekta tanniner, perfekt balans, större intensitet och mer imponerande struktur än C1. Provningens bästa vin. Eftersmaken ringer i en evighet, den går inte att stoppa. När ska man få prova nästa vin?
C3: Stor fluffig doft med massor av kafferost! Utvecklad frukt med toner av vinbär, korinter och plommon. Efterhand blommig med fullt utslagna rosor. Sötare smak, mjukt fluffig munkänsla, charmigt inslag av apelsin, verkligen gott men inte riktigt i klass med de två föregående.
Oj, vilken kick! Så har det blivit dags att reda ut vad det är vi har provat. Det visar sig att 90% av provarna är överens med oss om var vi har årgångarna. Första trion vill vi ha till 1986 (stramt med mognads-utveckling), andra till 1990 (stor varm årgång) och den tredje till 1982 (legendariskt bra).
A3 och C3 motsvarar vår bild av Lynch-Bages. Fluffiga och gräddiga viner med generös kafferost, saftig cabbighet och härlig drickbarhet.
A2 är stramare än A1, liksom C2 är i förhållande till C1 och även B2 i förhållande till B1. En eller flera av tvåorna kan därför tänkas komma från nordligare Saint-Estèphe. För övrigt är det jäkligt svårt att säga något säkert, men enligt uteslutningsmetoden borde det vara mer Las Cases i A1, B1 och C1.
Facit:
A1: 1982 Ch Léoville-Las Cases (5200 kr)
A2: 1982 Ch Montrose (2600 kr)
A3: 1982 Ch Lynch-Bages (4100 kr)
B1: 1986 Ch Léoville-Las Cases (4340 kr)
B2: 1986 Ch Montrose (1450 kr)
B3: 1986 Ch Lynch-Bages (2260 kr)
C1: 1990 Ch Léoville-Las Cases (4220 kr)
C2: 1990 Ch Montrose (5780 kr)
C3: 1990 Ch Lynch-Bages (3590 kr)
Hoppsan. Här gick vi helt bort oss bland årgångarna, men det känns i alla fall trösterikt att vara i gott sällskap av handelskammarens förordnade värderingsmän och vinskribenter med trettio års erfarenhet av fin bordeaux. Det är fan inte lätt med blindprovning. Men rackarns kul. Och jäkligt gott, i det här fallet.
För att ytterligare inskärpa Robersons high profile (ifall någon ännu inte fattat galoppen) serveras en trerätters meny med följande viner:
1999 Antinori Solaia Toscana IGT (ej i lager)
ps. Kvällen efter får vi göra om samma bordeaux-vertisontal med Munskänkarna (bara en sån sak). 1990 Montrose upprepar sin fabulösa show och tar med lätthet hem segern även denna gång - alla provare var nog överens om det. 1982 Lynch-Bages näst godast, tyckte nog många med oss. Årgång 1986 är generellt sett inte riktigt lika bra, även om L-B smakar väldigt gott även i denna version. En extra eloge går till Léoville-Las Cases för jämna och höga prestationer oavsett årgång.
Undrar om Roberson vet att den Svenska totala marknaden för vita viner som kostar över 1000 kronor uppgår till 300 - 500 flaskor per år?
SvaraRaderaJag tror snarare att de vet att vita viner över 1000 kronor flaskan säljer mångfalt mer än 300-500 flaskor per år, eftersom det är just precis så det är.
SvaraRaderaSystembolaget är i det här segmentet ordentligt akterseglat av landets vinimportörer och sådana som jag, som köper massor av motsvarande viner utomlands.
Det här verkar onekligen högintressant... Hur är proveniensen på vinerna? Var köper de in eller sitter de själva på stora, gamla lager...?
SvaraRaderaCafe Rotsunda, du har så rätt så rätt. Från att Systembolaget stått för 90+% av mina och många av mina vänners inköp vad gäller den typen av vin så är det snarare 10%, max idag.
SvaraRaderaI marknadsplanen SB gjorde 2010 kallades målgruppen för Mångsidiga konnässörer :-) och var ca 1.4% av deras kunder.
Blir att kolla upp priserna på Roberson Wine.
/Anders
Anonym - stämmer säkert om vi snackar Systemet.
SvaraRaderaMichel - ja, nu går det undan med utrikeshandel ;-)
Konjären - intressant fråga. Förmodligen är det en salig blandning av egna inköp, andrahands-försäljning, sterbhus och auktioner. Bravin & Roberson är varmt välkomna att kommentera.
Vi har skummat igenom den digra prislistan och ska fortsätta med det. Som vi ser saken handlar det om att vinerna överhuvudtaget finns att få tag på snarare än att de skulle vara relativt billiga sett till prisbilden på den europeiska marknaden. Ofta är det dyrare än på SB, men poängen är ökad mångfald till kräsna kunder. Roberson är en A-lägesbutik på Kensington High Street, tänk svensk vinbutik på Hamngatan. Målet är naturligtvis att tjäna pengar.
Ja, Rotsunda du har rätt. 300-500 flaskor är Systembolaget samt till restaurang från svenska importörer. Det köps säkert en hel del från utlandet.
SvaraRaderaHur var Huet? Har några liggande i källaren. /Seniorstekarn
SvaraRaderaKlicka på länken så får du en siffra som bör vara het nog att grilla med. Sjukt gott om man gillar balans där syran leder över sötman.
SvaraRaderaDracks till en mousse på färskost och lemoncurd omgärdad med rosa mönster-präglad vit choklad och världens snyggaste rosa rabarberkompott.
Eye-popping!
Huet är grym, speciellt på de söta. Drack själv Le Mont 1ère Trie Moelleux 1996 (något stramare än Le Haut-Lieu) för någon månad sedan, fullkomligt och ännu larvigt ung & fräsch (femtio år i källaren är en no-brainer för dessa viner). Fast, jag föredrar nog anklever till dylika drycker...
SvaraRaderaHej alla, sorry för sena svar.
SvaraRadera@Konjären, dels sitter Roberson på ett rätt stort lager, men det mesta köps in, både från privatpersoner i England samt handlare och négociants i Europa som man har långa relationer med. Roberson har rätt krävande kunder (t ex 16 av de brittiska öarnas 2- och 3-stjärniga krogar) och alla viner kontrolleras noga. Alla viner som säljs ägs dessutom av Roberson, det handlar inte om att ta emot order och sedan leta på marknaden.
Vi hoppas att det kan vara ett utbud och erbjudande som intresserar svenska vinkännare och toppkrogar.
RobersonWine.se går live för privatpersoner inom kort, men redan nu har restauranger börjat beställa från sortimentet av oss på BraVin.
/Krister Bengtsson, www.BraVin.se