Pinot Nero: Casal Pilozzo Regina Vitae 2006 vs. 2005

Ju mer pinot nero vi provar från Casal Pilozzo desto mer övertygade blir vi om att de faktiskt är något bra på spåren. Lazio är väl inte den första region man kommer att tänka på när det gäller pinot noir, men här snackar vi ändå 350 meters höjd i nordsluttningarna av en utslocknad vulkan. Adressen är Monte Porzio Catone strax söder om Rom, granne med Frascati. En tydligt definierad terroir, med tillräcklig svalka för att bevara fruktsyrans fräschör. En annan intressant detalj är att man nöjer sig med endast tre månaders uppfostran i barriques, vilket gör att eken inte tar överhanden som i ett par andra italienska exempel vi testat.

Den ljust granatröda 2006 Casal Pilozzo "Regina Vitae" Pinot Nero Lazio IGT har en frisk, fin doft som hoppar upp ur glaset.
Vi plockar noter av kirsch, röda körsbär och körsbärskärnor med antydningar om mandelmassa, lim och ny ek. En ungdomligt lovande nos, men egentligen ingen utveckling att tala om. Mer av mörka jordtoner och några korn farin kommer med luft.

I munnen går vinet på direkt attack med markerat frisk syra och hög intensitet förpackad i en slank fruktkropp. Trots 14,5% upplever vi inget alkoholgenomslag, även om avslutningen kommer att vinna på ytterligare flasklagring. Det är riktigt bra längd på den lätt kryddiga eftersmaken. Stilmässigt kan man dra paralleller till slank röd nebbiolo (minus tanninerna) eller möjligen dito ljus corvina med lite ek. Gott och elegant genomfört med både fräschör och potential. Mjuknar och fyller ut till okomplicerad drickvänlighet efter några timmar i luften. Det här är helt klart på väg uppåt.

2005 Casal Pilozzo "Regina Vitae" Pinot Nero Lazio IGT är en nyans mörkare med tegel i kanten. Nosen är komplex, med intressant mognadsutveckling. Kött, stekt lök, undervegetation, tjära, svamp och grusjord. Trevlig örtflora med mynta, körvel, oregano, salvia och en smula malört. En spännande doft med stilmässiga associationer till fullmogna tyskpinnar och nordrhônare.

Här får vi en mognare, mer harmonisk, rentav färdig smak med tillbakalutad syra. Lite fylligare fruktkropp, men intensiteten är mer återhållsam. Tanninerna upplevs silkiga, chokladiga med en smula farin och välintegrerad ek. Slutar torrt med gott om örtiga tanniner från mitten ut i slutet. Vinet kommer fint i eftersmaken, som har god längd. Lagom mognad ikväll och en trivsam drickbarhet.



Som vanligt med pinot noir är det sval temperering som visar upp vinernas bästa. Även om Regina Vitae inte har någon supertydlig druvkaraktär är vi som sagt klart positiva till vad Casal Pilozzo håller på med där nere i Lazio. Vi kommer med glädje att fortsätta följa "de misslyckades" framfart framöver.

Carlo Merolli, 160 dkk/sek och 145 dkk/sek.

ps. "Misslyckade" därför att dessa var de minst uppskattade vinerna på en pinot nero-provning Carlo arrangerade förra året. Årgång 2002 och 2003 bloggade vi här. Nolltrean är, inte oväntat, den minst lyckade - om än långt ifrån misslyckade.