2004 Château Cantemerle

Cantemerle är som vanligt ett slott att hålla ögonen på, åtminstone för alla oss som önskar dricka någorlunda överkomlig bordeaux. Men hela 87 tätt planterade hektar - och 55 hektoliter vin från vart och ett av dem - är det knappast någon risk att bli utan. Druvmixen är 50% cabernet sauvignon, 40% merlot, och resten cab franc och petit verdot. Uppfostran tar ett år i små ekfat, varav hälften är nya. Resultatet blir sällan storslaget, men ofta gott.

2004 Château Cantemerle luktar vanilj, svarta och röda vinbär, lingon, gräs, grispiss och spillning - en lite frän näsa. Kanske inte precis elegant, men här finns en skönt ruffig karaktär. Doften breddar ut med svalt kalkiga grusmineraler, tobak, oregano och annan grönska - plus en aning av multnande undervegetation i slutet av glaset. S: oj, här osar det klassisk bordeaux. Gott!

Smaken inleder syrligt, en medelfyllig historia med sammetslen attack. Den smått skogsbärslika bärsaftigheten har väl knappast det där riktiga bettet i mittfrukten, men mineralerna friskar upp och grönheten hjälper till att skapa lite örtig struktur. Vinet skärper sig i avslutningen och lyckas få till en mintig, mörkchokladig, aningen kryddig skjuts i eftersmaken. S: det här är riktigt vin, inget trams. Ja, när det är 30 plus funkar verkligen den här torra, uppfriskande stilen med lägre alkohol, dessutom serverad åt det svala hållet. Skitgott, faktiskt!

Men värt pengarna - nja, knappast... fast nog får man sin urtypiska vänstra stranden-fix när man längtat efter den. Vårt syfte ikväll är att möta upp en ammoniakdoftande brie de meaux, och visst fixar vinet det jobbet - med besked dessutom, matchningen är löjligt bra. Drickbarheten är det absolut inget fel på, vinet går åt lika fort som osten smälter bort i den subtropiska värmen. Summa summarum: en trevlig nollfyra, och förmodligen ännu bättre om ett par år. (88)