Fontanafredda är väl inte precis det hippaste crewet i Barolo - om än det största. Vi har levererat en del pisk på senare tid, både till deras Briccotondo och Langhe Nebbiolo. I rättvisans namn måste vi faktiskt skrika ut från hustaken att vi gillar deras bybarolo! Undantaget var årgång 2003, som återigen gjorde oss besvikna i en blindprovning härom veckan. Ikväll känns det istället lockande att jämföra de båda goda årgångarna 2001 och 2004 i parallella glas. Och de här vinerna lär knappast förfaras av att stå ett dygn eller två i öppen flaska...
Barolo Serralunga 2004 doftar av bigarråer, viol, sötmandel, tjära och piptobak. Fatkaraktären känns tydlig, men den är snyggt genomförd och kompletterar frukten. Våra näsor gläds åt typiska nebbiolodrag i modern version. Vill man ha mer av bouquet får man snällt vänta. Smaken bjuder på tillfredställande, sötmogen frukt och bra bett i attacken. Mittsmaken är mjuk och behaglig, sen trycker vinet ifrån ordentligt i avslutningen med varm kryddighet och en rejäl, lite alkoholdriven längd på eftersmaken (14%). Vinets stil är balanserad, vänlig och publik. Det är proffsigt gjort - och redan färdigt för konsumtion, förvånande nog. Schysst drinking pleasure...
Barolo Serralunga 2001 har en tuffare, djupare doft med begynnande mognadstoner av vår älskade nebbiolodruva. Mandelmassa, lite lösningsmedel, mer örter och mineraler än föregående, tomatpuré, tjära, tobak, undervegetation och några seldon från stallet. Och vilken lycka - grafitmineraler och några torkade rosor i slutet av glaset. Vi är överens, detta doftar riktigt, riktigt gott! I munnen får vi ett slankare vin än föregående med betydligt högre syror och mer av uttorkande tanniner. Mer struktur och en lite vrång bitterhet i mittsmaken, mer av traditionellt tuffa tag - och faktiskt något kortare i slutet, om än med goda kryddor (13,5%). Vinet ropar efter både mat och fortsatt lagring - den där bitterheten är både kompromisslös och krävande. Med fyra-fem timmars luftning bjuds större harmoni, och en gnutta balsamico i mitten...
Maten var den mest givna man kan tänka sig - pasta med ragù (barolo i såsen) och parmesan. I det sammanhanget funkade nollettans bitterhet bra. Det blir ändå en guldstjärna i kanten till nollfyran, för det behövs drickbar barolo som är lätt att få tag på och inte tar slut på en kafferast. Och vi tycker att den här är mycket godare än exempelvis Gianni Voerzios 2004 Barolo La Serra. Till slut, när luften gjort sitt, går segern till den tuffare nollettan. Hyvlad parmesan är inte alls dumt som tilltugg...
Efter ovanstående intryck förvånar det en smula att inga små ekfat använts i mognadslagringen. Två år på slavonska och franska botti låter väl ganska traditionellt?
2004 Barolo Serralunga d'Alba (Fontanafredda, Piemonte)
2001 Barolo Serralunga d'Alba (Fontanafredda, Piemonte)
Botti säger ni?! I sällskap med andra Nebbiolos från 2004 föll Fontanafreddan ganska hårt och mina intryck fastnade vid "Fatkaraktären känns tydlig... vänlig och publik". Får nog ge vinet en till chans under andra omständigheter. Som sagt - bra pris, bra tillgänglighet.
SvaraRaderaBesökte Fontanafredda förra året. Jätte fint showroom men resten kunde man vara utan. Personalen som jobbade där var tyvärr inte allt för tillmötesgående under provningen så, nej tacka vet jag Elio Altare och Prunotto, det är kvalite på besök det. Ta chansen om ni får möjlighet.
SvaraRaderaTack för tipsen! Vi har också besökt Fontanafredda och det hela var väl rätt anonymt.
SvaraRaderaThe bottom line är att vinet står tryggt på hyllorna lite varstans och faktiskt levererar fullgod njutning för pengarna. Elio Altare är något helt annat ;-)
Jag vet att du är stolt innehavare till Elio Altare Vigneto Arborina 2004. Nyfiken på en notering på den också...
SvaraRaderaNjutning vs. Pengar?
:-9
Hej Ulrik! Med bara en flaska blir det nog inga noteringar på den här sidan om 2012.
SvaraRaderaKöpte inte du två flaskor? Du får dra en kork och berätta för oss istället;-)
Jo så är det. Kan göra en mini-vertikal med min 2000, där jag har en flaska. :-)
SvaraRaderaEller så bjuder jag in dig att vara med och dela en av de två, så du får en chans detta decenniet.
Mycket gentilt! Misstänker starkt att det är två i Finare Vinare som är intresserade av att ta tempen på Arborina. Vi kan bidra men nåt gammalt skräp från källaren...
SvaraRaderaUlrik, får man köpa in sig på en provning??
SvaraRaderaOj vad jag saknade denna post förra veckan. Men vi kör vår jämförelse nästa vecka istället. Tack igen för att Ni orkar hålla tekten uppe!
SvaraRaderaHåller med om att 2003 är lite väl klen.
SvaraRaderaTog hem från Italien Serralunga 1999 på magnum. Den var verkligen mogen och visade upp sig i bästa form. Mums!
I jämförelsen med 2003 som vi hade samtidigt var det en stor skillnad. It´s worth waiting for!
mvh
Lelle Boy