Ensam ung kvinna söker

Knappt lovlig skogsdrottning önskar middagssällskap med marmorerad välhängd hunk. Det kan vi knappast motstå. Så, nu har vi fixat köttbiten, då var det dags för unga damen att uppföra sig lite trevligt. Som tur är har har unga viner från rhônedalen inte sällan en fenomenal direkthet under sina allra första år. Årgång 2006 har rykte om sig att prestera särskilt bra i denna delgren. Korken ur, alltså! Det är en fröjd att skåda när det unga vinet rinner längs med karaffens innerväggar: enormt färgrik purpur, den mörkast blåröda av alla blåröda färger. Nästan svart i mitten...

Satan i gatan! Doften i karaffen är helt fantastisk, vidöppen, lustfylld, rentav stönframkallande. Stenbrott, kolgrill, rostbiff, tjära. Mättade, elegant parfymerade aromer av mörka körsbär, cassis och björnbär. Lakrits, färsk timjan och rosmarin. En diskret skvätt kirschwasser to top it off. I glaset får vi allt det här plus mer av ångande alkohol som frigörs onödigt mycket när man roterar kupan. Romanska bågar smyckar insidan av glaset...

När vi smakar 2006 Domaine de La Mordorée Châteauneuf-du-Pape Cuvée La Reine des Bois innan maten är attacken i den första sippen rent av explosiv. De täta, alkoholburna, superintensiva aromerna invaderar hela det retronasala systemet likt den röda färgen i James Bond-vinjetten, och får nästan ögonen att tåras. I mittsmaken noterar vi en tydlig örtbitterhet. Sträva, sandiga tanniner fångar uppmärksamheten när vinet tar en vända runt i munnen. Just i sväljögonblicket kommer nästa krevad, avstampet inför själva avslutningen. Eftersmaken vill inte upphöra, de mörka körsbären liksom pulserar fram och tillbaka i alkoholvågor som varar länge, länge...

Till entrecôten trollas en hel del överflödig alkohol och bitterhet bort och vinet framstår som ett mycket lämpligt sällskap för ett stycke rött kött med karamelliserad stekyta. Texturen känns mer sammetslik än sandigt sträv. Vad som nu däremot blir tydligt är vilken imponerande, extremt hårdtvinnad fruktkärna som utgör centrum i detta vin. Kopiösa mängder druvtanniner har skruvats in i mittsmaken. Det gör nästan ont att dricka, men är man det minsta masochistiskt lagd finns stor njutning att hämta...

Nästa prov kommer i form av två spanska ostar: en ung, mild queso de cabra och en rätt så lagrad manchego. Nu byter vinet om till en än mer plyschig, likörtonad kostym och snurrar igång en easylistening-platta i bakgrunden. Fikonen kommer starkt i både doft och smak, bitterheten märks inte längre. Fylligheten i aromerna, syrornas fräschör, de exklusiva tanninerna och den envetna längden är dock oförändrade.

Dags att summera. Ett sabla gott vin är det utan minsta tvekan, och det går redan att ta det till sig i rätt sammanhang. Själva intensiteten i upplevelsen gör att det blir svårt att glömma ens när det är dags att summera 2009. Vi vill dock utfärda en liten varning till folk med känslig gom - alla ni som fallit för den lättare, mer burgundiska sidan av châteauneuf-du-pape. Det här må vara en älvdrottning, men det krävs hår på smaklökarna för att tampas med henne. (94)

2006 Châteauneuf-du-Pape Cuvée La Reine des Bois (Domaine de la Mordorée, Tavel, Rhône)