Hur står det till med korkskruvsångesten nu för tiden? Vi känner oss vanligen hyfsat friska, men ikväll slog den till med full kraft. Det gällde Franz Hirtzbergers 2007 Riesling Spitzer Singerriedel Smaragd, ett fantastiskt vin enligt prognoserna. Medan vi vände torskryggen i mjöl och redde av vitvinssåsen kändes det spännande att tänka på ett tidigt smakprov. Men när det var dags att dra korken gick det bara inte. Misstanken att ett grovt barnarov just höll på att begås hade fått fäste...
Så skönt då att falla tillbaka på något med lite mognad under korken. På de karakteristiska special club-flaskorna kan man läsa i relief: "Club de Viticulteurs Champenois". Egentligen heter sammanslutningen numera Club Trésors de Champagne. Det rör sig ofta om fantastiskt prisvärda och noga utvalda viner från mindre odlare. Fresnet-Juillet grundades 1952 av Gérard Fresnet, borgmästare i grand cru-byn Verzy. Byn är känd som en del av det mörkaste pinot noir-bältet Montagne de Reims och därför blev vi lite överraskade av druvsammansättningen i kvällens vin: 60% chardonnay och 40% pinot noir från grand cru-byarna Mailly och Verzy. Men eftersom chardonnaydruvorna kommer från premier cru-byn Bisseuil blir vinets beteckning premier cru. Husets totala årsproduktion ligger på 75 000 flaskor och merparten av de egna vingårdarna är planterade med pinot noir. På hemsidan finns den hårresande historien om hur huset skapade sina underjordiska källarvalv...
1996 Fresnet-Juillet Special Club är ljust guldgult i färgen med en tät och livlig mousse. En liten valnöt inleder intrycken, och följs av trevligt unkna, svampiga mineraltoner. Snart vecklar doften ut sig och bjuder på brioche eller snarare nybakta scones med lemon curd - för det finns gott om citrus i det här glaset! Några soliga inslag av passionsfrukt kan också anas...
Vi smakar och slås direkt av hur fantastiskt fräscht och intensivt det här vinet är. Massor av strama, höga, eleganta 1996-syror möter citronfrisk chardonnay, rikt mogna aromer och en märkbar, men fint genomförd dosage som vi diskuterar och har lite olika åsikter om. Moussen och syrorna ger fortfarande ett ungt intryck, avslutningen är föredömligt lång med typisk bitterhet av grapefrukt i eftersmaken - det är ingen tvekan om att vinet är byggt för att klara framtiden. En titt på korken ger intrycket att det inte är särskilt länge sedan vinet degorgerades. Når det sin topp om 5-10 år?
Hur som helst är det hög klass och riktigt gott redan nu. Kanske lämpar sig denna special club-flaska för tillfället allra bäst till snittar med pålägg som lax, räkor eller anklever. Men även som matchampagne gör den sig riktigt bra, även om en större andel pinot inte brukar skada i det sammanhanget...
1996 Fresnet-Juillet Special Club Premier Cru Verzy
ps. Nödvändig bloggläsning för den champagneintresserade är Peter Liems Besotted ramblings and other drivel.
pps. Dagens fråga: När öppnar man bäst ovanstående riesling från Hirtzberger?
En Hirtzberger, 2012 och framåt..?
SvaraRaderaJag tycker att en Smaragd bör ha 5 år på nacken, en Federspiel gillar jag med ca 1år i källaren, när de livligaste syrorna lagt sig en aning men när det forfarande är hyfsat ungt.
Skulle detta också kunna gälla en Smaragd?
Antagligen vettigt att avvakta...
SvaraRaderaSå här upplevde vi 06:an i våras:
http://fredrik.mellbin.org:8913/MyTastings?Wine=737
Om ni ska testa någon av de stora
österrikarna tror jag Knoll bjuder på mer direkthet. Sippade ett glas i Wien för snart ett år sedan. Rediga grejer:
http://fredrik.mellbin.org:8913/MyTastings?Wine=734
Vi höres...
Tack för era synpunkter, intressant att läsa noteringarna - det var ungefär vad vi tänkte. Men nyfikenheten hade nätt och jämnt övertaget i ungefär en kvart...
SvaraRaderaKnoll ja, noterade också FX Pichler och Prager i släppet. Vad är meningen, tussa ihop alla tungviktarna på en (holm)gång...
Och så bör man väl försöka haffa Steinterrassen Federspiel från Hirtzberger. Jurtschitsch Zöbinger Heiligenstein föll oss dock inte i smaken på samma sätt som förra året...
Jag öppnade min sista 2001'a i mars och den var underbart god http://korkdragaren.blogspot.com/2008_03_01_archive.html. Dock är de mycket sent skördade, slutet av november (det står på baksidan av flaskan). Det gör att vinet efter några år då syran lägger sig upplevs som halvtorrt, minst lika gott men med andra användningsområden. Några år bör de dock få för att få tid att utveckla sin karaktär lite mer.
SvaraRadera