Längtan att öppna en drickbar bordeaux är stor just nu - inte så konstigt när många lagt en bra slant på nya viner som inte ens är i närheten av sitt mognadsfönster. Vi bestämmer oss för att jämföra två merlotviner från högra stranden i årgång 2000. Ingetdera hör till de mer hyllade slotten utan brukar rekommenderas för sin förmåga att leverera hygglig kvalitet i relation till priset. Ändå är det knappast några billiga viner det handlar om, så vissa förväntningar är ändå på sin plats...
2000 Château Plince är varmt rubinrött i glaset med en aning av brunton och ljusare tegelröda kanter. Flaskan hade en rejäl fällning och även i glaset svävar mängder av mikroskopiska partiklar. Vi får en mogen, avrundad, ämabel och järntonad doft med lager på lager av komplexitet. Frukten är mörkröd, med vinbär, hallon, slånbär, rönnbärsgelé och tydliga inslag av bokna röda äpplen. Animaliska, lite funky toner av djur och rått kött är också omedelbart närvarande, och det är nu om inte förr vi börjar associera i linje med Barrals Cuvée Jadis: järniga jordmineraler, en gnutta tjära, enbär, eneträ och kardemumma. Mognadstonerna bjuder på härliga associationer till torr höstskog, med diskreta inslag av knäck och kola. Och ovanpå alltihop svävar en ljuvlig, blommig fräschör av liljekonvalj, äppel- och mandelblom. Vi blir ganska bortkollrade och börjar föreställa oss softade scenerier från engelska lantgods. Här ryms ännu fler intryck som vi inte hittar orden för, men som synes bjuder vinet på både finess och rustika drag.
Smaken är hyfsat stor, rund och syrlig med mogna, lite torra, pulvriga och sammetsmjuka tanniner. Surt sa räven om rönnbärsgelén, för den går igen även i smaken, tillsammans med mörkröda vinbär, lakrits och järn. Det finns en bra energi i avslutningen och eftersmaken ringer kvar en bra stund. Vinet är underbart gott och drickmoget nu, och besitter på samma gång både finlemmade och robusta drag. Som synes gillar vi dess personlighet!
2000 Château de Fonbel har en likartad uppenbarelse men ser möjligen något yngre ut, fortfarande varmrött men ett hack åt det blå hållet. Även här finns tydlig fällning, om än inte fullt lika riklig. Vi får en lantlig doft med brettiga, stalliga lädertoner och övertoner av vanilj och nybakad paj. Frukten bjuder på röda vinbär, cocktailkörsbär och svaga inslag av lösningsmedel eller aceton. Mognadstoner av svampig, våt undervegetation kommer till.
De röda vinbären och stalligheten går igen i munnen, med assist av cederträ. Det här är en jämförelsevis mindre smak med något vass syra och en aning av gröna toner. Tanninerna märks knappt och eftersmaken är också betydligt kortare. Vinet känns i provningssammanhanget smått obalanserat. En liten giftig beska drar också ner intrycket. S är mycket kritisk till en början, men till maten känns det klart bättre och vinet landar till slut på nätt och jämnt godkänt. Nota bene om man glömmer vad det kostade.
Vårt intryck är att de här vinerna spelar i olika serier och att det skiljer minst ett halvdussin poäng om man väljer att mäta kvaliteten på det sättet. Wine Spectator har betygsatt dem till 92 respektive 83 och det är väl i stort sett rättvisande. När vi jämför med Barrals 2005 Jadis, som vi tycker förtjänar 92 utan minsta tvekan, är det ändå svårt att hitta sådan imponerande kvalitet på frukten i 2000 Plince. För oss är det den komplexa, mogna doften som framförallt meriterar till ett högt betyg på det här vinet - men Stephen Brook hittade endast "little complexity". Exemplet tydliggör också hur konstigt det blir att jämföra poäng mellan olika distrikt. Sett ur ett bordeauxorienterat perspektiv förtjänar kanske 2000 Plince ett rätt högt betyg, men i en direkt jämförelse skulle smaken få stryk av sydfransosen. Och då har vi inte ens börjat prata om prisvärdet...
2000 Château Plince Pomerol (Fam. Moreau, Pomerol, Gironde, Bordeaux)
2000 Château de Fonbel Saint-Emilion Grand Cru (Fam. Vauthier, Saint-Emilion. Gironde, Bordeaux)
Jag har för mig att vi hade Plince 2002 som referensvin i en Pomerolprovning för några år sedan och jag utgår från era kommentar att den var väsenskild från er 2000, för det var inget attraktivt vin alls som jag kommer ihåg det, snipigt och fatigt. Om det levererar så pass hyggligt i årgång 2000 så kanske det finns chans för de som betalar dryga femhundringen för 2005 att få hygglig valuta för pengarna, men inte ens 2005 är sannolikt ett stort vin och jag passar på Pomerol helt och hållet.
SvaraRaderaPrisvärde? Ni är kloka som inte går in närmare på det för vi har väl presterat några rader om det tidigareoch konsaterat att det är en personligt relativ term. Vill man dricka bra Bordeaux så kostar det helt enkelt, men trots den prismässigt extrema årgången 2005 så finns/fanns det en del "fynd" att göra för den som är/var beredd att anstränga sig lite extra. Fast sedan ska man vara beredd att vänta X antal år för att dricka de rara pavorna. Givetvis tillämpar man "drick en flaska nu och vänta med resten" men ändå... I en så lagringskrävande årgång ska även en sådan aspekt vägas in i prisvärdet. Och på något konstigt vis retar det ändå nördsinnet lite extra och flinande lämnar man från sig dyra pengar när man hämtar ut lådorna. En alldeles särskild sorts galenskap:-)
Man borde ju få något slags belöning för att man sköter mognadslagringen själv. När det gäller 2005 får man istället äran att betala tokpriser och sedan vänta i tio år. Snacka om masochism...
SvaraRaderaOm vi säger att det är den bästa Plince vi någonsin druckit så säger det verkligen inte mycket.
Årgångar från nittiotalet köpte vi för runt 200 och de levererade väl aldrig några större sensationer även om de var någotsånär habila. Men i 2000 hoppade priset för första gången upp till 365 kr (och det fanns det tydligen visst fog för) och vi himlade över prislappen, fast vi valde att lita på Sucklings intryck. Årgångshypen var ju dessutom på topp för 2000. Att betala 518 kr för 2005 Plince blir knappast aktuellt även om den är "close to the excellent 2000" och får 91p. Och Parker tittar inte ens åt det här hållet i någon av årgångarna...
Nä, jag har noterat att Farbror Bob knappt verkar vet vad Ch. Plince är;-) Att han inte bemödar sig över ett vin som kostar +70 dollares säger kanske en del om man ska våga sig på en "generell" prisvärdering avseende detta vin. Fast om någon tvingar mig att välja mellan Plince och Pétrus är valet enkelt. Där kan man inte ens diskutera i termer av prisvärde utan det handlar enbart om prestige och prisokänslighet. Åtminstone för dem som tänkt sig att dricka vinet (de som köper i spekulativt syfte är enbart korkade).
SvaraRaderaOch nu är frågan: Är det här ett substitut för eller inledningen till drick din 05:a nu?
SvaraRaderaEfter 04-racet är vi troligen många som undrar ...
Skämt åsido, Plinces raketåkning uppåt i prisstratosfärerna får en att fundera en aning.
De måste ha rätt roligt i Bordeaux just nu.
Jag kollade vad En Värld av Vin anger för produktionsnivåer på en del intresssanta slott i Bdx.
Plince: 8 ha, ca 3 500 lådor.
Pontet-Canet: 78 ha ger ca 21 000 lådor. Och SB lyckades få hit 50 lådor var det, va? Samtidigt som Gabriel får hit Pure 06 - som det bara gjordes 360 lådor av.
Haut-Bages-Liberal: 28 ha ger 21 000 lådor. Inga 20 hl/ha där inte ...
Margaux: 87 ha ger drygt 38 000 lådor, låt då vara att man också gör ett andravin. Sedan gör man "lite" vitt också - 4 400 lådor på 12 ha. Nu har jag inte orkat dra igång nån koll efter vad primörerna (de äkta alltså) kostade och hur mycket Margaux säljer via andra källor, men det behövs inte mycket över tusen kronor per flaska för att CH Margaux ska dra in en halv miljard om året. Inte konstigt att konglomeraten vill in i Bordeaux.
Jag minns att jag hösten 2003 tittade länge och väl på Leoville Las-Cases 1996 som fanns i BS då för runt 900 spänn. Nu kostar den 4 990 och som jag fattat det höjer inte SB priset på flaskor man har. Importören har alltså köpt in nya flaskor och priset har blit ett nytt. 05:an kostar ca 3 500 kronor, men det finns 95 st kvar bland vrakgodset.
Undrar vart priserna är på väg?
/Henrik
Kan bara hålla med föregående skribent. Jag är lyckligtvis boendes i Skåne (vid kusten) 1 timme till Köpenhamn. Jag köpte tex L Forts La Tour årgång 2000 för ca 500 kr, idag tar SB 2000 kr för samma flaska, hua. Snacka om prishysteri. Gudskelov verkar inte så många köpa till detta hutlösa pris. Hjo Grosshandel är ett säkert
SvaraRaderasätt att få igång mina "vinvänner" i Skåne. Dom har tyvärr mer eller mindre monopol på de bättre Bordeaux vinerna och sätter priserna därefter.
Hej! Jag skulle gärna vilja komma i kontakt med dig och undrar om du kan maila till kinna punkt jonsson@stofair.se
SvaraRadera