Tiden har blivit mogen för omprovning av ett rhônevin som utlöste en intressant och livlig diskussion förra hösten. Frankofilen slog i vanlig ordning huvudet på rätt spik: "...tror ni inte att vinet är alldeles för ungt ännu?" Nu var det ju inte i första hand det våra invändningar gällde, men vi har ända sedan vårt avmätta omdöme haft en konstant gnagande känsla av att de mer typiska dragen kommer att visa sig med tiden, och att vinet därför förtjänade ett rättvis bedömning av sin potential. S hade förresten inga större invändningar mot vinet, ens vid det första smakprovet! Är det dags för T att äta upp hatten till den gräddstuvade renskaven?
2004 Cornas Champelrose har med näsan djupt i karaffen en ruskigt god doft inbäddad i mörka, animaliskt pinotliknande drag av köttbuljong. Parfymerad frukt av körsbär, hallon och lingon minglar med fårfett, tjära, anis, örter och ett tvärnitat sjutton tums cykeldäck på skolans grusplan. Komplexitet finns det bevisligen alltså gott om, åtminstone potentiellt sett. I glaset visar sig inte en tredjedel av dessa möjlighetet - än. Alkoholångor, lingon, likörtoner, lite bittermandel - men var tusan tog resten av alla dofterna vägen? Efterhand rullar några av dem sakta upp, oliverna, anisen, örterna... och sötlakritsen, senare på kvällen.
Smaken är stram, friskt lingonsyrlig och intensivt likörfruktig. Inte alls ihålig, mittsmaken är riktigt seriös och bra. Eftersmaken är tuff, inte alls vattnig, påtagligt lång och lite rustik. Efter fyra timmar har vinet tätat ihop sig bra, med svarta oliver, anis och en gnutta sälta. Italien är, trots våra tidigare kommentarer, på behörigt avstånd ikväll. Nu känns det plötsligt solklart att det här vinet kommer att blir riktigt bra med tiden - det gäller helt enkelt bara att ge sig till tåls. Två flaskor kvar. Om inte det här vinet ger en stor och komplex upplevelse år 2014 är det dags att ta fram sin hatt igen...
2004 Cornas Champelrose (Domaine Courbis, Châteaubourg, Rhône)
Ni verkar vara inne i en grav Rhone-period för tillfället, vilket gör att jag går och hoppas på en analys av Jamets uppskrivna Côte-Rôtie från 2004. La ni vantarna på några?
SvaraRaderaTuus!
Visst är vi inne i en vurm! Det är så kul när de liksom självmant uppstår... så börjar vi längtar efter nästa vintyp när vurmen nått sin kulmen. Just nu känns det som om vi kan hänga runt i rhône ett bra tag till;-)
SvaraRaderaSjälvklart har vi lagt undan några flaskor 2004 Jamet.
Även om vi älskar ung syrah är det något som säger emot att öppna en flaska redan. Vi som inte ens tullat på varken 1998 eller 2003 än ... har du själv öppnat Jamets 2004 Côte-Rôtie?
Alltid roligt att stämma av sina smaklökar mot era. Vi var inte i toppform när vi provade senast, men håller med om att det känns som det hänt bra saker på bara ett halvår. En riktigt trevlig Cornas.
SvaraRaderaJo, jag har ett par men jag är alldeles för analretendent för att korka upp direkt. Jag avundas er legära hållning till flaskorna. Själv har jag inte riktigt passerat samlarstadiet.
SvaraRaderaDet gäller, som känt, bara att köpa tillräckligt många. Då är det inte svårt att korka upp ett första smakprov.
SvaraRaderaDet stora problemet är att köpa många flaskor blint...
Ett ännu större problem är att köpa många dyra flaskor blint... men då är man tacksam för bloggar-vindrinkar-kamraterna som ger vägledning. Har (sent omsider) lagt en beställning på Jamets Cote-Rotie... vi får väl se om det blir några. Har tacksamt några Courbis Cornas kvar. Än en gång - Keep up the good work!
SvaraRaderaVore inte släppklimatet så stressat skulle det optimala vara att köpa en flaska, dricka den och se vad man tycker. Först därefter borde det vara dags att fatta beslut om vidare inköp. Vi kan väl hoppas att den nya
SvaraRaderaSb-policyn med ett större antal släppta viner för med sig en sådan kultur... blindköp i pluralis enbart med stöd av poäng och kritiker är inte av godo för vinälskare... för det gäller ju att odla sin egen smak...
Enda problemet med den "nya" SB-policyn tycks vara att det blir fler sorter, men i försvinnande små mängder.
SvaraRaderaKollar man maj-släppet finns det några viner som jag vet görs i stora mängder, men likafullt har SB inte tagit in mer än 360 eller 480 flaskor.
Jag har ryktesvis hört rätt gott om importörer vara jävligt sura på detta. Först får man bara portionera ut 360 flaskor, sedan är man hänvisad till BS.
Ytterligare rykten talar om vinmakare som inte vill jobba med svenska importörer alls för att man ogillar SB.
Känns som dags att bli med lastbil eller nåt - om man vill odla sin egen smak alltså.
Ställer upp på lastbilsidéen!!!
SvaraRaderaSom Frankofilen (var det väl) redan lanserat... med tre-fyra förare är det teoretiskt möjligt att korsa gränsen vid Como inom ett dygn. Sen är det bara att fylla bilen med Piemontes nollfyror och tuffa hem igen efter några bättre middagar ;-)
SvaraRaderaJag åker gärna med hyrd skåpbil men styr nog hellre till Frankrike...
SvaraRaderaps. F&V: Jag ska korka upp en av mina tre Jamet och delge mina intryck. Det får bli slut med tveksamheterna nu, allra helst som det i veckan damp der 5 lådor bordeaux från Fine & Rare i London.
Ok, here we go…
SvaraRaderaJamet Côte-Rôtie 2004: Förstklassig syrah-doft, mycket kryddig med tydliga inslag av dammiga bär … grusväg. Vinet är medelfylligt med massor av söt frukt, körsbär och lakrits. Relativt hög syra – det hela påminner om Chapoutiers Cornas från 2003 fast lite bättre i alla avseenden. Animaliska inslag (häst?), hög koncentration och modesta tanniner. Mycket njutbart nu och jag tror inte den fina doften kommer att förbättras med lagring. Ergo: testa nu och sniffa på!
Sådärja... Tavastgatan ställer skåpet! Så ska det låta, vi blir direkt sugna på att haka på och korka upp ett smakprov... vi gillade ju skarpt Chapoutiers 2003 Cornas. Vi är inte buskablyga när det gäller ung syrah... ett smakprov lär nog komma snart!
SvaraRadera