Munskänkarna provar mogen amarone

I vår smak är en amarones första plikt att vara mogen. Först då bjuds det på en komplexitet i doft och smak som gör vinet intressant att meditera kring, och meriterar den väl tilltagna prislappen för de bättre exemplaren. Den mesta amaronen säljs numera ung, och det är sedan upp till var och en att lagra flaskorna. I mitten av nittiotalet, när amarone kom till systemet på bredare front, var det faktiskt inte ovanligt att kunna köpa flaskorna vid åtta-tio års ålder. Den tiden är väl numera helt förbi - förutom en smärre orgie i gamla Masiviner under invigningen av Passagens vinkällarbutik. I december kom ett kul undantag med den komplexa och urgoda 1990 Masi Amarone della Valpolicella. Riktigt trevligt då att Jan Rosborn gått på djupdykning i sin källare, för att komma fram med några flaskor som vi knappast fått chansen att bekanta oss med annars...

Vin nr 1 har ett medelungt utseende, varmrött till brunrött, åt det rödare hållet. Rätt tät färg i kanten. Doften är vid första sniffen grusig och terroirpräglad, på ett originellt och mycket tilltalande sätt. Fin frukt med russin, viol, kryddor och intressant unkna inslag. Man kommer gång på gång tillbaka till den speciella och egenartade grustonen... Smaken är ren och fin med bra syra och kvällens tuffaste tanniner. En av kvällens stora favoriter. Vi gissar på 1990 Allegrini - lurade av femmans färg och ungdomlighet drar vi den felaktiga slutsatsen att det vinet måste vara det yngsta.

Facit: 1993 Ca' de Loi Amarone della Valpolicella (Boscaini)

Vin nr 2 har en ljusare, bruntonad färg med ljust orange kant. Ser moget ut! Doften är mycket varm och starkvinstonad med russin, plommon, bränt socker/karamell, ljus choklad och gammal sherry/tawny port. Mjukt och behagligt att dricka, börjar tappa i intensitet. Utan tvekan är detta kvällens äldsta vin. En verkligt givande mognadskaraktär!

Facit: 1974 Ca' de Loi Amarone della Valpolicella (Boscaini)

Vin nr 3 har en brunröd färg med tegelorange kant. Varm, russintonad doft med mognadstoner, botrytis, ljus choklad, vanilj och lite inslag av tawnyliknande oxidation - inte olikt vin föregående vin men något yngre. Smaken är varmt mogen med lite ädelröta, "sura" körsbär, harmonisk, stram med låg restsötma. Lite medicinala inslag. Smaken kommer loss bra, växer och har fortfarande mer att ge. Bör vara Masi från 1983.

Facit: 1983 Amarone della Valpolicella (Masi)

Vin nr 4 har ett medelungt utseende, vinrött till rödbrunt med rätt tät kant, något brunare än vin nummer ett. Först lite återhållsam i doften, efterhand kommer dominerande örtighet, blommor, inslag av björnklister och botrytistoner. Smaken är varm, örtig och lite botrytistonad med "sura" körsbär. I örtigaste laget. Gissar, utifrån färgen, på 1990 Marano.

Facit: 1990 Marano Amarone Amarone della Valpolicella (Boscaini)

Vin nr 5 har en mörkare vinröd färg med blåtoner. Ser avgjort yngst ut. Fruktig, kryddig ung doft med bittermandel, körsbär och mynta. Pow! Kraftfull direkt attack, alkoholburen, enkelspårig känsla. Lite opersonligt intryck med modernt fatad frukt som behöver mer tid. Det känns yngst, alltså blir gissningen 1993 Ca' de Loi. Allegrini är kända för sin modernare stil med lagring på barriques. Borde fattat bättre...

Facit: 1990 Amarone della Valpolicella (Allegrini)