tisdag, juni 24, 2008

Mas des Capitelles, Faugères


Att appellationen Faugères har en av de finaste terroirerna i Languedoc blir uppenbart när man kör på de slingrande småvägarna mellan byarna Faugères, Cabrerolles och Lentheric. Kullarna ondulerar som på berg- och dalbanan i Köpenhamns tivoli, skifferjorden är den magrast tänkbara och garriguen från nationalparken i Haut-Languedoc smyger sig fram och omringar varenda mödosamt skapad jordplätt. Det är fantastiskt vackert. Bilden nedan är tagen strax innan Cabrerolles.


Mas des Capitelles ligger strax söder om byn Faugères. En rödgul flagga med ett occitanskt kors viftar in oss till provsmakning. Gården är en familjeangelägenhet som drivs av pappa Jean Laugé med fru och två söner. Man brukar jorden biodynamiskt, men det tar tid att bli auktoriserade. Druvblandningen i appellationens viner måste innehålla minst två av följande: syrah, mourvèdre, carignan och grenache. Vi är ju som bekant särskilt på jakt efter bra carignan, och här blir vi rejält bönhörda! Gamla stockar, mager jordmån, låga skördeuttag och manuell skörd med selektering både i vingården och på sorteringsbordet. Minimal användning av svavel och ingen filtrering. Ändå är vinerna vi provar klara och vackra i sin uppenbarelse. Vieilles Vignes är gjort på 50% mourvèdre, 25% carignan och 25% syrah. Årgång 2005 har fått en silvermedalj i Paris - paret är märkbart stolta och rörda över utmärkelsen. Både 2004 och 2005 VV är mycket goda och kostar bara drygt €7.


Gårdens prestigecuvée Loris är gjord på 80% carignan från 80-åriga stockar (yes, hatten av för det) och 20% mourvèdre. Lågt uttag - 20 hektoliter per hektar. Vinifikationen för carignandruvorna är maceration carbonique, utan att vi får de godisaromer metoden ibland kan ge. Vinet låg 14 månader på små ekfat - en blandning av nya, ett- och tvååriga. Därefter blandades faten och låg sju månader på tank. Man vill undvika att ekfatskaraktären slår igenom och överskuggar terroiren. Vinet håller 13 måttliga procent alkohol.



2003 Mas des Capitelles Cuvée Loris
har en varmröd, klar, mycket vacker uppenbarelse med ljusare, tegelröda kanter. Ser moget ut. Här finns en helt charmerande, öppen och utvecklad doft. Typiskt för flera av gårdens viner finns en supertydlig, fin cassiskaraktär med inslag av ljus kokt plommonfrukt, vinbärsblad, lavendel, garrigue, lakrits och salmiak.

Den mognande, eleganta smaken är helt ljuvlig och sammetsmjuk med lena tanniner, mjuka syror och charmant, lättsam fruktighet. Mjuk cassis, vinbärsblad, garrigue och knallpulver. Inga av det heta årets negativa drag står att finna - varken eldighet, torra tanniner eller tung gump. Istället får vi maximalt med terroir. Mycket behagfullt, originellt och smeksamt vin. Extremt bra drinkability. Tout en finesse. €11 är rena kapet. Här finns marginal för den importör som önskar lansera vinet hemma i Sverige. Så sätt igång!


Vi får också smaka 2005 Loris som ligger på tank i väntan på buteljering. Finfin, avrundad och samtidigt intensiv, mörkare körsbärsfrukt med inslag av cassis och lakrits. Ungtufft, fortfarande rätt busigt, mycket lovande vin som bör ha en strålande framtid. Om några år bör det bli minst lika behagligt som nolltrean.

Slutligen nämner vi att vi uppskattar Didier Barrals viner. Det visar sig vara en god vän till familjen. Man byter ofta och gärna vin med varandra. Jean Laugé visar en låda gott och blandat från 2005 och 2006 som står i caven. Vi hoppas att kunna prova Barrals viner senare i veckan...


Mas des Capitelles, Jean Laugé, Route de Pézenas, Faugères, Languedoc

ps. Prestigecuvéer från Faugères kan också vara något helt annat. De vi smakat från Château Grezan (Les Schistes Dorées), Abbaye Sylva Plana (Le Songe de l'Abbé) och Mas Gabinèle (Rarissime), går i mörkt kryddsyltig, söt, alkoholstark, högextraherad nyavärldenliknande stil. Rätt svårdrucket och klart mindre av terroirkänsla i smaken...

Inga kommentarer: