lördag, september 01, 2007

2005 Rodet Savigny-lès-Beaune vs. Château de Chamirey Mercurey


Två nysläppta unga bourgogner från den fina årgången 2005 ställda mot varandra. En barnvänlig blindprovning på näsan och fingret av tomatpuré, curry, gurka, soya, honung och citron dyker upp på ett fat - och den är rätt spännande även för vuxna. Det är förvånande att tomatpuré smakar så bränt och komplext när man inte vet vad det är! Inte så ovanligt att den dyker upp i doft och smak av pinot noir. Vi testar bourgognerna i parallella glas med tilltugg av tunna skivor cacciatora.

2005 Antinin Rodet Savigny-lès-Beaune har en ung, frisk, spetsig men knuten doft av hallon, röda körsbär, grön såpa, mandel, smörkola och kakor med vaniljsås. Stram, ung, god smak med hög syra, bra frukt och något kartiga tanniner. Lingon, blåbär och våt sten blir mer markant när vi lär känna vinet mer. Bör funka fint om man kyler det lite, och äter till kyckling eller så redan idag, men något år på lut är definitivt att rekommendera.

2005 Château de Chamirey Mercurey har en varmare, mer komplex doft med ett inslag av tomatpuré, och förutom ovannämnda drag (vinerna är ganska likartade i sin frukt) får vi mer av ek, sandelträ, kryddigare, murrigare och mer svampiga toner. Smaken är återigen stram och god med fin syra, men lite rikare , något mer intensiv, fatigare och lite mörkfruktigare än föregående vin. Avslutningen är en smula åt det korta hållet. Prova till feta gåsen i november.

Slutsatsen är enkel: sparar man de här unga vinerna bara ett eller ett par år lär de bli än mer givande.....

ps. Efter ett dygn i öppen flaska visar Château de Chamirey större delen av sin kapacitet. Vinet är riktigt gott med skinande hallon, tomatkvist, kryddigt sandelträ och en rund och skön känsla i munnen. Savigny-lès-Beaune känns fortfarande lite kartigt åtstramande i munnen, och ger betydligt mindre i doften. Dag två visar det senare vinet mer av våt sten, lingon och blåbär i doften och har blivit mer utvecklat i munnen. Man kan kort beskriva skillnaden som varmare, kryddigare, och kallare, stenigare. Liksom i fallet med den tredagarsöppna 2005 Bouchard Père et Fils Monthélie vi provade i Köpenhamn, tror vi på strategin att öppna dessa unga 05or i MYCKET god tid, smaka en skvätt och ställa in dem i kylen en eller ett par dagar. Om man nu inte orkar vänta längre...

2005 Savigny-lès-Beaune (Antonin Rodet, Mercurey, Bourgogne)

2005 Château de Chamirey (Marquis de Jouennes d'Herville, Mercurey)

3 kommentarer:

Anonym sa...

Smaskens. Jag var borta i helgen och slapp den sovjetiska brödkön längs Regeringsgatan, men missade å andra sidan topparna från Bourgogne. Chamirey fick bli en tröstnapp på måndagsmorgonen efter flera rekommendationer, och det är ju skönt att höra att den ser ut att ha utvecklingspotential. Även Gobelsburgern verkar vara riktigt bra, om än inte den mest smokingklädda pinoten.

Plockade ni åt er några Serre Nuove 2004? Jag har haft mycket glädje av den, inte så långt från pappa Ornellaia som priset antyder och skräddad i samma stil.

Finare Vinare sa...

Båda dessa viner, och kanske särskilt Chamirey, vill vi starkt rekommendera att bunkra upp med.

Serre Nuove ja, den ska vi förstås inte glömma.
1996 Ornellaia måste vara ett av de godaste viner vi druckit, alla kategorier. Tror att vi smakade på Serre Nuove när den lanserades, men minns inte mer på rak arm. Förresten, menar du glädje av tidigare årgångar, eller har du smakat på 2004? Flaskor finns ju kvar än så länge. Det blev mycket att tänka på den här månaden...

Anonym sa...

Jag syftade på tidigare år, 2004 har jag inte avnjutit än. WS gav 92 när Tenutan släppte ut dem i höstas - och lyckades i sin korta TN få in "gorgeous aromas", lovely finish" och "wonderfully balanced", samt avsluta med ett i vinpressen ändå rätt ovanligt "wow"...

Slutsats: Fyndklockorna pinglar ganska ljudligt för oss som tycker om toskanska bordeauxblandningar, även om 389 spänn inte är jättebilligt. Undrar vad Ornellaian kommer att kosta om något år, om den ens kommer till den fjällhöga nord?